Nytt besök hos barnmorskan

Denna gången hos barnmorskan var det dags för en glykosbelastning, vilket innebär att det ska mäta mitt blodsocker i kroppen och se så jag inte har graviditetsdiabetes. Jag har hört mycket om sockerlösningen man ska dricka och det jag kan säga är att det var inte gott. Så fruktansvärt sött. Jag drack halva glaset och tog sen en paus, då kände jag att det var på väg upp igen. Lika bra att svepa resten med och det gjorde jag med besked. Därefter fick jag ett eget rum med säng så jag kunde vila de två timmarna som jag var tvungen att vara kvar. Hade samtal med barnmorskan och hon mätte min mage och den växer som de ska. Positivt överraskad blev jag när jag ställde mig på vågen. Hade mer eller mindre väntat mig en tillsägelse om min vikt men barnmorskan var nöjd. Jag hade bara gått upp 1 kg på en månad och det var jättebra. Jag är nöjd, stolt och glad. När jag nu har kommit så här långt i graviditeten har jag nästan glömt hur dåligt jag mådde i början för nu mår jag prima. Glömmer nästan av att jag har magen ibland förutom när det sparkar. Mitt blodsockervärde var normalt så allt är som det ska och det känns bra. Har börjat känna av sammandragningar och det är inte lika skönt. Magen är hård som en boll ibland och det känns lite obehagligt. Då kan jag fundera på hur jag ska klara en förlossning men det ska jag nog fixa hehe.... 

Glädje och sorg

I söndags tog jag tåget hem från Göteborg tillsammans med Lisa. Min resa blev inte lika lång då jag skulle av i Falkenberg. En tur till Ullared för att handla till barnet var inplanerat. När jag sitter på tåget ringer mamma och är ledsen, morfar hade dött under natten. Samtidigt som jag hör mamma gråta försöker jag bita mig i läppen för att inte bryta ihop. Hormonerna i kroppen gör det inte lätt för mig att hålla tillbaka tårarna men det gick faktiskt relativt bra. Jag känner sorg för mamma och hennes syskon som mist sin pappa och självklart är det tråkigt att bli av med sin morfar. Ändå vill jag känna glädje för det som jag och Håkan har framför oss. Ett nytt litet liv i familjen. Det blev en hel del handlat mestadels till barnet men även lite kläder till mig. Nu känns det som det börjar bli på riktigt att man ska ha barn, nu  när man ser alla kläder, täcke, sängkläder och nappar som är köpta. Det är ingen som har glömt kvar det här hos oss utan det är till vår bebis. 

Nu får i alla fall mormor och morfar vara tillsammans igen.  

Göteborg och inspelning av skiva

Från alla håll kom vi med buss och tåg för att samlas upp i Göteborg. När vi sågs på centralen kändes det knappt som vi varit ifrån varandra alls. Jonna, Jenny och Mette kom från Växjö, Lisa från Malmö och jag från Ängelholm. Vi tog oss nästan direkt till studion och inspelningsplatsen. Vi hade inte riktigt koll på var den låg någonstans men vi hittade rätt direkt.

Inspelningen som skulle göras fick jag i 30-årspresent av mina vänner från studietiden i Växjö. Låten som skulle spelas in var ju inget svårt val då jag även visste vad mina vänner ville höra. Dolly Partons 9 to 5 stod på programmet. Ner i en källare steg  vi alla med spända förväntningar inför vad som komma skulle. Vi blev bjudna på cider, öl och vin med tilltugg. Jag fick nöja mig med att njuta av Coca Cola och tilltugg men det var inte fy skam det inte. Innan oss hade det varit ett möhippegäng och det lät väl sådär bra när de sjöng så mina nerver var lite över styr för hur det skulle låta för mig. Daniel som killen hette som skulle hjälpa oss frågade om jag sjungit tidigare och då fick jag så snällt säga att det mestadels har varit karaoke och på födelsedagskalas som jag har sjungit. Nu i efterhand kan jag ju säga att det är inte alls samma sak att stå och sjunga karaoke som att stå i en studio där man delar upp låten i etapper och sjunger samma sak om och om igen. Ljudet är som natt och dag och petig var han också. Daniel var nere på ordnivå för att finslipa hela texten men bra blev det i alla fall. Efter att jag var klar med mitt så var det tjejernas tur att sjunga körtexten.  Jag kommer få två versioner på skivan. En där jag sjunger hela låten själv och en där tjejerna körar till mig. Nu väntar jag med spänning på att skivan ska dimpa ner i brevlådan.

Eftermiddagen flöt på och det blev en liten promenad i Göteborg i det soliga vädret. Bord var beställt på en turkisk restaurang till kvällen och det smakade himla bra med maten. När vi var mätta och belåtna tog vi oss ut till Ztinas lägenhet där vi skulle övernatta. Det blev mycket skratt och prat om gamla minnen sen studietiden. Vilket härligt gäng vi är och saknaden är stor redan minuten efter att alla sagt hej då till varandra och vi åker på varsitt håll. Vi har i alla fall bestämt en nu träff och det känns skönt då vi ska ses alla igen. Det blir här hemma hos mig och Håkan i september när den lilla/lille har kommit ut. Men sommaren är lång och det känns som jag kommer att träffa alla innan detta datum ändå fast inte samtidigt.

Tack tjejer för en oförglömlig födelsedagspresent och för att Ni finns.





Pierre och Louise bröllop

Så underbart vackert och välplanerat. Jag blir tårögd av bara tanken. Allt var så perfekt till och med vädret hade de lyckats med. Blödig som man är så hann inte brudparet in i kyrkan förrän jag kände att ögonen började tåras. Hur skulle detta sluta tänkte jag.  Aldrig tror jag att jag har varit så stolt över någon/några, Louise du är så välkommen i släkten. För att försöka hålla tårarna i shack så höll jag på att pela med ditten och datten samtidigt som jag ville se på dessa två underbart vackra personer hela tiden. När löftena gavs brast de ännu mer och det värsta var ju att jag hade glömt servetter. Jag kunde inte torka tårarna men mamma som satt bakom hade reserver som tur var. När paret vänder sig mot församlingen ( jag satt längst fram) så vet jag inte var jag ska ta mig till. Aldrig har jag skådat nåt så vackert. Tjatigt, ja kanske men det bryr jag mig inte om. För jag menar de verkligen. När sen solot "Always" ska sjungas innan brudparet ska gå ut så rinner åter tårarna. Mycket är nog hormoner men jag vet att jag ändå hade gråtit en skvätt om jag inte varit gravid.

Tal var jag ju tvungen att hålla för brudparet och här är ett utdrag av det:

Älskade lillebror
idag känns det som du blivit vuxen och stor
till altaret du har gått
och en underbar och vacker fru har fått.

Du vet att jag älskar dig så in i Norden
även om jag inte alltid uttrycker mig med de orden
Jag är så glad att just du är Du
men är ännu gladare för att det är Ni två nu

Louise du är en toppenbrud
och är så underbart vacker i din vita skrud
Idag har du och Pierre blivit ett äkta par
Ni kommer stå vid varandras sida i många år och dar.

Kyrkans klockor har ringt och Ni har gått ut
nu börjar ett nytt kapitel i sagan som kommer vara livet ut.








All lycka och välgång till brudparet



Magen växer

Dags att uppdatera lite kanske. Mycket händer just nu och jag vet inte om jag hinner med eller om det bara är så att jag har blivit mer lat. Jag tror på det första. Vi har flyttat till vår bostadsrätt och vi har hunnit måla om kök och tapetsera sovrum och hall. Nästa projekt är att måla mitt träd i hallen på väggen. Just nu ser det bra ut ner till men ju högre upp man kommer i trädet så liknar det en kondom. Måste försöka göra något åt detta. De nya tapeterna som kostade X antal kronor har kommit till vardagsrummet så nu kan vi även börja tapetsera där. Längtar verkligen till allt är klart då jag bara kan njuta av att vara tjock och ta det lugnt.

Magen växer så det knakar och jag måste erkänna att vi har varit dåliga på att fotografera magen men nu har vi i alla fall foto på magen från vecka 22. Önskar bara att jag kunde få vara ledig nu fram tills det är dags och fixa med allt som jag vill ha klart till barnet kommer.



Nu händer det något....Än så länge inga bristningar men de kommer kanske.


RSS 2.0