Linda

Så nära men ändå inte....Vi tar ledningen med 3-0 och allt känns stabilt och bra. Vi håller oss till det spelet som vi sedan tidigare i veckan har pratat om. Själv drar jag på mig kramp i baksidan på högerlåret i slutet av andra perioden och kan inte fortsätta spela mer i matchen. Det kändes otroligt frustrerande att behöva stå brevid och inte kunna vara med och påverka men tjejerna skötte det bra och det var en fröjd för ögat att se hur dem kämpade och slet. Vi är på gång och även på rätt håll och det känns toppen. Inför sista perioden sätter Rönnby in sin förstaline "landslagskedjan" och har bra rull på oss. Trots det är jag imponerad av tjejernas insats då de visar vilja, jävlaranama och attityd. Idag är det dags för Huddinge och jag vill mer än gärna vara redo för att spela. Låret spökar men jag ska göra ett försök på uppvärmningen och se hur långt de räcker. Fick lite massage av en massör i Fagersta igår som sa att han inte trodde det var en sträckning utan kramp. Det återstå och se hur jag fungerar idag. Jag vill, jag vill, jag vill...... Bor med Emma och Tove och Emma pratade precis med Lasse som sa att jag ska gå av så fort jag känner nåt annars kan det bli så att jag är borta i sex veckor. Och det vill jag inte. Jag tar varje minut nu som den kommer och när uppvärmningen är klar ser vi om jag är med på banan eller om jag står och peppar tjejerna i båset.

Nu kör vi!!!