Linda

Tjohooooooooo!!!!!!
Äntligen tjejer, som vi har längtat, väntat och kämpat. Nu har vi äntligen tagit vår första trepoängare och fler SKA det bli. Ett bra slit från samtliga spelare från första minuten till den sista. Vi jobbar som ett lag över hela planen, snacket är bra, vi vet var vi har varandra och vad vi ska göra. Vi offrar oss för laget och det får kosta ett blåmärke eller två. Det får till och med kosta oss frislag och utvisningar men vi skulle bara ha tre pinnar med oss hem till Skåne och Ängelholm denna eftermiddag. Och det får vi för vi spelar med hjärtat för vår klubb och vi kämpar tillsammans som ett lag. En härlig känsla är det som nu befinner sig i kroppen och jag känner utan att jag tänker på det att jag har ett leende på mina läppar. Jag var tveksam till om jag skulle kunna genomföra matchen men det fanns inte tanke på något annat. Smärta vad är det när man så gärna vill vara med och fightas tillsammans med laget och ta hem poängen. Maria hjälpte mig att massera in lite voltarenkräm på baksidan av mitt lår, det kändes bra på uppvärmningen men sen gjorde det f-n så ont. Kallt var det i hallen och det gjorde inte saken bättre men jag försökte inte tänka på att det gjorde ont. Jag trodde det syntes tydligt att jag hade ont men enligt några från laget hade det inte gjort det, så det var ju bra. I veckan jobbar jag och det är nog tur i och för sig, för annars tror jag att jag hade varit och tränat. Jag får vila fram till torsdag, då tar jag nya tag. Två matcher i helgen och det är 6 poäng och spela om.