Det vackraste på länge
I morse satt jag vid frukostbordet på jobbet och bläddrade i NST. När jag kom till sidan där dödsannonserna står såg jag den. Det var det vackraste jag läst på länge. Jag har en rädsla för döden och idag pratade vi om det på utbildningen i regressionen. Jag har dödsångest sägs det. Hmm..ja så kan det kanske vara för när vi pratade om döden idag så fick jag ont i hela kroppen och när jag sen tänker på mina nära och kära som en dag inte ska finnas längre kan jag börja gråta. Hur som helst så måste jag ta tag i detta problem. Mycket handlade innan om min flygrädsla men nu är den nog förknippad med döden och ett kontrollbehov som jag måste släppa taget om. Jag får helt enkelt förlita mig på att piloterna kan sitt jobb. I en session idag fick ta över ett flygplan. Jag som inte ens är utbildad, jag klarade inte landningen, alla 300 passagerarna dog, jag var den enda som klarade mig. Varför? Vill någon ge mig dåligt samvete för att jag inte klarade av att landa och dessutom dödade 300 personer. Usch säger jag bara, men jag måste ta mig igenom en session till för att nå fram till mina känslor.
Döden betyder ingenting, jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är jag och ni är ni. Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande. Nämn mig
vid mitt vanliga, familjära namn, tala till mig på samma sätt ni alltid brukade.
Ändra inte erat tonfall, håll sorgen borta från er röst. Skratta tillsammans
med mig som vi alltid brukade skratta åt vardagens små ting.
Var med mig. Le med mig. Tänk på mig. Bed med mig. Låt mitt namn få fortsätta
att vara en del av er vardag. Livet betyder detsamma. Livet går vidare, därför att det
måste gå vidare. Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap, varför
skulle ni sluta tänka på mig för att ni inte längre kan se mig?
Jag väntar på er, för en kort stund, alldeles i närheten. Allt är bra.
Denna text säger allt, så sann och så många fina rader. Jag får mig en tankeställare och rysningarna går genom kroppen. Jag har lovat mig själv att från och med nu ska jag mer än tidigare ta vara på varje dag som kommer och säga till personer som jag träffar att jag tycker om dem.
