Göteborg och inspelning av skiva
Från alla håll kom vi med buss och tåg för att samlas upp i Göteborg. När vi sågs på centralen kändes det knappt som vi varit ifrån varandra alls. Jonna, Jenny och Mette kom från Växjö, Lisa från Malmö och jag från Ängelholm. Vi tog oss nästan direkt till studion och inspelningsplatsen. Vi hade inte riktigt koll på var den låg någonstans men vi hittade rätt direkt.
Inspelningen som skulle göras fick jag i 30-årspresent av mina vänner från studietiden i Växjö. Låten som skulle spelas in var ju inget svårt val då jag även visste vad mina vänner ville höra. Dolly Partons 9 to 5 stod på programmet. Ner i en källare steg vi alla med spända förväntningar inför vad som komma skulle. Vi blev bjudna på cider, öl och vin med tilltugg. Jag fick nöja mig med att njuta av Coca Cola och tilltugg men det var inte fy skam det inte. Innan oss hade det varit ett möhippegäng och det lät väl sådär bra när de sjöng så mina nerver var lite över styr för hur det skulle låta för mig. Daniel som killen hette som skulle hjälpa oss frågade om jag sjungit tidigare och då fick jag så snällt säga att det mestadels har varit karaoke och på födelsedagskalas som jag har sjungit. Nu i efterhand kan jag ju säga att det är inte alls samma sak att stå och sjunga karaoke som att stå i en studio där man delar upp låten i etapper och sjunger samma sak om och om igen. Ljudet är som natt och dag och petig var han också. Daniel var nere på ordnivå för att finslipa hela texten men bra blev det i alla fall. Efter att jag var klar med mitt så var det tjejernas tur att sjunga körtexten. Jag kommer få två versioner på skivan. En där jag sjunger hela låten själv och en där tjejerna körar till mig. Nu väntar jag med spänning på att skivan ska dimpa ner i brevlådan.
Eftermiddagen flöt på och det blev en liten promenad i Göteborg i det soliga vädret. Bord var beställt på en turkisk restaurang till kvällen och det smakade himla bra med maten. När vi var mätta och belåtna tog vi oss ut till Ztinas lägenhet där vi skulle övernatta. Det blev mycket skratt och prat om gamla minnen sen studietiden. Vilket härligt gäng vi är och saknaden är stor redan minuten efter att alla sagt hej då till varandra och vi åker på varsitt håll. Vi har i alla fall bestämt en nu träff och det känns skönt då vi ska ses alla igen. Det blir här hemma hos mig och Håkan i september när den lilla/lille har kommit ut. Men sommaren är lång och det känns som jag kommer att träffa alla innan detta datum ändå fast inte samtidigt.
Tack tjejer för en oförglömlig födelsedagspresent och för att Ni finns. 
Österrike
Nu kommer den efterlängtade uppdateringen Gull. Julen är förbi och så även en underbar vecka i fantastiska Österrike och Bad Gastein. Resan bar av stapeln den 27 december och åter hemma igen den 4 januari. Under denna veckan fick vi vara med om mycket. Både jag och Håkan bjöd nog på helt underbara vurpor då alla som såg skrattade så de grät. Skratt förlänger livet så det var bara härligt att kunna bjuda på sig lite. Att nu Jesper har lagt ut min lilla fadäs på facebook gör ju att jag får vara en stor glädjespridare till många andra också. Men det är jag så gärna.
När vi sitter på bussen, säger någon i vårt sällskap: Linda, du är nog äldst här. Precis då kommer det in ett par i 50-årsåldern. Tackar för den ja.
Åtta dagar av skidåkning är kroppen inte van vid. Låren, vaderna och armarna har fått sin träning under semestern. När jag under de sista dagarna satte i mina fötter i pjäxorna sa jag: Hej då fötterna vi ses i eftermiddag. Så ont så ont men det är väl värt smärtan ändå får jag säga.
Veckan har även bjudit på en del felsägningar:
Maria:
Vi måste äta eftermat innan vi går hem. (Hmm heter det inte nattamat)
Maria under en middag:
Har ni vatten eller nåd (riktig skånska)
Under en annan middag ber Maria efter mer Sauce. (ungefär så här, Sååååååååååus)
Björn innan vi ska gå ner till maten:
Jag måste ha min pengabörs.
När Maria säger att hon har snor bakom näsan, kontrar Håkan men att säga: Du är inte den skarpaste kniven i lådan.
Elle kör under veckan med sitt: Son ja (norskt uttal)
Under hela veckan pratar vi om Kiwi. Många frågar Elle om hon är sugen på fruktsallad.
När vi anländer till vårt hotell och får våra rum är Elle fundersam om varför dem har balkong om de inte kan öppna balkongdörren. Elle prova dra handtaget på andra hållet. Tjhi tjhing.... ;)
Nyår firades med pompa och stått, först en 4-rätters på hotellet sen drinkar och annat på rummet. Därefter firades tolvslaget utanför hotellet med en massa andra människor. Maria började sjunga på italienska för bredvid oss stod några personer som var från Italien. Vad Maria sjöng vet jag inte men intalienarna skrattade gott. Senare bär det av till ett torg där det spelas musik och finns barer runt omkring. Vi dansar för glatta livet i snön till Boten Anna. Det är jag, Håkan, Maria och Björn.
Ett besök på Casino hann vi med. Jag och Maria hånglade upp samma kille, strax innan vi dansar till vår egenkomponerade Edelweiss i stora salen. Det kändes som vi var med i filmen "Sound of music".
Både Håkan och Elle fick prova på att dansa leaderhausendans. Det gjorde dem riktigt bra och kul var det att titta på. Vi fick se prov på Elles styrka då hon först tar och lyfter upp Jesper på ryggen och därefter lättviktaren Håkan. Elle ÄR stark.
En pubrunda var vi med på och givetvis fick Elle och jag vara med och leka. Vi vann över killarna och fick svepa varsin öl. Det var Marias förtjänst. Trodde jag skulle spy efteråt. Vi var på fem olika ställen och fick prova olika sorters drycker. På ett ställe tuggade vi på kaffebönor, det var inte speciellt gott ska jag säga.
Det hände så mycket så jag tror inte jag kommer ihåg allt. Men jag tror jag har fått med det bästa av veckan.
Bilder kommer jag med senare.
När vi sitter på bussen, säger någon i vårt sällskap: Linda, du är nog äldst här. Precis då kommer det in ett par i 50-årsåldern. Tackar för den ja.
Åtta dagar av skidåkning är kroppen inte van vid. Låren, vaderna och armarna har fått sin träning under semestern. När jag under de sista dagarna satte i mina fötter i pjäxorna sa jag: Hej då fötterna vi ses i eftermiddag. Så ont så ont men det är väl värt smärtan ändå får jag säga.
Veckan har även bjudit på en del felsägningar:
Maria:
Vi måste äta eftermat innan vi går hem. (Hmm heter det inte nattamat)
Maria under en middag:
Har ni vatten eller nåd (riktig skånska)
Under en annan middag ber Maria efter mer Sauce. (ungefär så här, Sååååååååååus)
Björn innan vi ska gå ner till maten:
Jag måste ha min pengabörs.
När Maria säger att hon har snor bakom näsan, kontrar Håkan men att säga: Du är inte den skarpaste kniven i lådan.
Elle kör under veckan med sitt: Son ja (norskt uttal)
Under hela veckan pratar vi om Kiwi. Många frågar Elle om hon är sugen på fruktsallad.
När vi anländer till vårt hotell och får våra rum är Elle fundersam om varför dem har balkong om de inte kan öppna balkongdörren. Elle prova dra handtaget på andra hållet. Tjhi tjhing.... ;)
Nyår firades med pompa och stått, först en 4-rätters på hotellet sen drinkar och annat på rummet. Därefter firades tolvslaget utanför hotellet med en massa andra människor. Maria började sjunga på italienska för bredvid oss stod några personer som var från Italien. Vad Maria sjöng vet jag inte men intalienarna skrattade gott. Senare bär det av till ett torg där det spelas musik och finns barer runt omkring. Vi dansar för glatta livet i snön till Boten Anna. Det är jag, Håkan, Maria och Björn.
Ett besök på Casino hann vi med. Jag och Maria hånglade upp samma kille, strax innan vi dansar till vår egenkomponerade Edelweiss i stora salen. Det kändes som vi var med i filmen "Sound of music".
Både Håkan och Elle fick prova på att dansa leaderhausendans. Det gjorde dem riktigt bra och kul var det att titta på. Vi fick se prov på Elles styrka då hon först tar och lyfter upp Jesper på ryggen och därefter lättviktaren Håkan. Elle ÄR stark.
En pubrunda var vi med på och givetvis fick Elle och jag vara med och leka. Vi vann över killarna och fick svepa varsin öl. Det var Marias förtjänst. Trodde jag skulle spy efteråt. Vi var på fem olika ställen och fick prova olika sorters drycker. På ett ställe tuggade vi på kaffebönor, det var inte speciellt gott ska jag säga.
Det hände så mycket så jag tror inte jag kommer ihåg allt. Men jag tror jag har fått med det bästa av veckan.
Bilder kommer jag med senare.
Julkul på Liseberg
Igår var jag med jobbet och asylboendet i Göteborg och på Liseberg. En sväng i Nordstan med fika blev det innan vi tog oss vidare till Liseberg. Jag och en annan personal från asyl åkte i den ena bussen och för er som vet hur svårt det är att köra i Göteborg, kan kanske förstå mig nu. Vi körde käpp rätt åt .....ja ni vet. Vi trodde vi hade löst vår färd genom att vända i en rondell och köra tillbaka där vi kom ifrån men ack nej. Vi hamnade på bron över Göta älv och vi kunde inte vända. Jag började känna lite panik för vi hade ungdomar i bussen som verkligen behövde gå på toaletten. Stackars barn. Jag led med dem. Vi for över bron för att sen köra tillbaka till centrum igen. Vi fick samtal från den andra bilen som undrade var vi höll hus. Jag var kall och sa vi är på väg, körde bara lite fel. Lite!!! Ganska mycket om jag får säga. Till mitt försvar så var det inte jag som satt vid ratten och han som satt vid ratten hade inget lokalsinne. Men till sist så kom vi rätt och då kände vi oss ganska nöjda. Resan bjöd oss på många skratt.
Många ungdomar var besvikna på att det inte var fler åkattraktioner som var öppna. Vi tillbringade många timmar i radiobilarna. Jag har aldrig åkt så mycket radiobilar som igår. Vi sprang runt och in igen i flera timmar, det var ju ingen kö. Nästan bara vi (ca 13 st) som åkte hela tiden. Kroppen fick ta stryck och det känner man av lite idag. Jag har nog aldrig skrattat så mycket under en dag som jag gjorde igår. Jag och många andra hade kramp i käkarna.
Fyra stycken var vi från personalen och det var bara jag från Ungdomsboendet resterande tre var från asyl. Vi fann många guldklimpar som vi kunde skoja om och skratta åt. Vi kunde se det som någon sa i bilder.
"Åhh nu får jag bilder"
När klockan är ett på natten kryper jag ner i min säng efter en lång dags äventyr med mycket skratt.
Många ungdomar var besvikna på att det inte var fler åkattraktioner som var öppna. Vi tillbringade många timmar i radiobilarna. Jag har aldrig åkt så mycket radiobilar som igår. Vi sprang runt och in igen i flera timmar, det var ju ingen kö. Nästan bara vi (ca 13 st) som åkte hela tiden. Kroppen fick ta stryck och det känner man av lite idag. Jag har nog aldrig skrattat så mycket under en dag som jag gjorde igår. Jag och många andra hade kramp i käkarna.
Fyra stycken var vi från personalen och det var bara jag från Ungdomsboendet resterande tre var från asyl. Vi fann många guldklimpar som vi kunde skoja om och skratta åt. Vi kunde se det som någon sa i bilder.
"Åhh nu får jag bilder"
När klockan är ett på natten kryper jag ner i min säng efter en lång dags äventyr med mycket skratt.
Gjuten helg i Götet
Helgen har jag tillbringat hos min kära vän Ztina med "Zäta" i Göteborg. Ztina mötte mig på Centralen och sen tog vi en sväng genom Nordstan, vi gick inom systemet och shoppade loss innan vi gick på after work. Det blev ett par glas vin och tacobuffé. Smarrigt värre. Tallrikarna som man tog maten på var så små att vi till sist nog hade åtta stycken på vårt bord. Det är lika bra de sätter fram större tallrikar så blir de mindre disk. Jag hade en av mina lyckodagar då jag hittade en tjuga, tackar tackar. Ztina plockade upp den och sen slank den ner i min ficka. Vi tog bussen vidare hem till Ztina som har sin lya på Hisingen. Vin hälldes upp och sen blev det lite bloppers från "Vänner" där det ena skrattanfallet
avlöste det andra. En drink hann vi också med sen fick jag säga stopp för då började det snurra i kulan.
Lördagen sov vi länge innan vi tog oss till stan för lite shopping. På kvällen lagades det flygande Jacob och så klart vin till det. Vi tömde en bag in box och nästan en liter Smirnoff Blueberry. Ztina hade bjudit hem vänner, det blev en riktig tjejfest. In till stan bar det och vi skulle prova på ett nytt ställe vid namn Modesty. Vi stod i kö ett bra tag utan att den rörde på sig ändå var det människor som både kom in och ut. För att man skulle ha en chans att komma in verkade det nästan som man borde haft ihop det men en eller flera av vakterna. Vi tröttnade och tog oss till hotell Gothia och pianobaren. Himla soft ställe. När vi skulle gå hem, märker jag att min ena stövel låter konstigt, nästan som när man hör en häst trava. Helt ihåligt. Jag lyfter på foten och ser att sulan under klacken är borta. Det är bara ett stort hål under klacken. Jag försöker tassa lätt på tå men det ekar i hela lobbyn när jag kommer gående. Pinsamt.
Hem bär det av i taxi i alla fall, vi orkade inte vänta på bussen. När vi hoppar av taxin ser vi ett gäng med killar som håller på och småbråkar lite med varandra. Vi smyger oss bakom huset för att de inte ska se oss. Varför ska man behöva vara rädd när man går hem?
Lång sovmorgon på söndagen innan tåget tog mig tillbaka till Ängelholm och verkligheten. Imorgon är det jobb, bara att bita i det sura.
avlöste det andra. En drink hann vi också med sen fick jag säga stopp för då började det snurra i kulan.
Lördagen sov vi länge innan vi tog oss till stan för lite shopping. På kvällen lagades det flygande Jacob och så klart vin till det. Vi tömde en bag in box och nästan en liter Smirnoff Blueberry. Ztina hade bjudit hem vänner, det blev en riktig tjejfest. In till stan bar det och vi skulle prova på ett nytt ställe vid namn Modesty. Vi stod i kö ett bra tag utan att den rörde på sig ändå var det människor som både kom in och ut. För att man skulle ha en chans att komma in verkade det nästan som man borde haft ihop det men en eller flera av vakterna. Vi tröttnade och tog oss till hotell Gothia och pianobaren. Himla soft ställe. När vi skulle gå hem, märker jag att min ena stövel låter konstigt, nästan som när man hör en häst trava. Helt ihåligt. Jag lyfter på foten och ser att sulan under klacken är borta. Det är bara ett stort hål under klacken. Jag försöker tassa lätt på tå men det ekar i hela lobbyn när jag kommer gående. Pinsamt.
Hem bär det av i taxi i alla fall, vi orkade inte vänta på bussen. När vi hoppar av taxin ser vi ett gäng med killar som håller på och småbråkar lite med varandra. Vi smyger oss bakom huset för att de inte ska se oss. Varför ska man behöva vara rädd när man går hem?
Lång sovmorgon på söndagen innan tåget tog mig tillbaka till Ängelholm och verkligheten. Imorgon är det jobb, bara att bita i det sura.
Göteborg, nu kommer jag!
Idag har den dagen äntligen kommit då jag ska ta tåget till Göteborg och Ztina. Klockan 13.13 lämnar jag stan för den stora staden. Det kommer bli en bra helg, vi har alltid kul tillsammans, det brukar bli både tårar och skratt. Lisa skulle varit med men med tanke på hennes fot så har hennes doktor rekommenderat henne att vara hemma och sitta med foten i högläge. Kommer sakna dig gumman. Men vi ses ju igen på torsdag när vi har avslutning på regressionen.
Götet, här kommer jag =)
Götet, här kommer jag =)
Ekebo och perikles
Nu tjejer kommer äntligen de efterlängtade bilderna från vår lilla utgång i lördags.
Efter lördagens match mot Pixbo hade vi sedan länge bestämt att vi skulle ta oss till (hör och häpna) Ekebo. Ja det stämmer Ekebo. Måste säga att det är evigheters sen jag satte min fot där, eller nja kanske inte om man räknar Ekebofestivalen då jag var där och lyssnade på Joddla me´ Siv. I vilket fall så blev vi till sist fyra tjejer som tog oss iväg, det var My, Nelle, Maria och jag. Anna skulle också varit med men fick förhinder (men gumman vi tar igen det på julfesten). Vi samlades hemma hos My, åt och drack lite innan vi plockade fram ett spel som jag hade med mig. Helt hysteriskt heter det. Ett roligt spel där man ska gissa ord och där olika tvång delas ut. Det kan vara enskilda tvång och det kan vara tvång för alla. Jag fick till exempel två enskilda tvång där jag så fort jag skulle säga något var tvungen att börja med att säga: Hej hallå Magnus, det var inte så lätt när man är pratsjuk som jag. Vet inte hur många gånger jag hann säga det. Följt där efter fick jag ett annat tvång tilldelat mig där jag skulle nynna på en Carola låt så fort någon slot tärningen eller flyttade sin spelpjäs. Jag tror de andra tre tjejerna hade en kupp mot mig men då kommer jag ge igen var så säkra =)
Senare dök även Tove, Carro och Marika upp. Ännu senare kom Andreia och en kille förbi som var och hälsade på henne. Vi lyssnade mest på musik och det pratades en hel del. Jag och Tove hällde i oss en en och annan drink. Jag kände ett tag att mina fotsulor var mer runda än platta. Tiden gick fort då vi var tvungna att ta oss till Ekebo vid 23-tiden. Håkan fixade sin egen "privata" taxichaufför till oss, billgt och bra. Jag tycker att vi måste ha med oss lite förfriskning så jag fyller en liter. När vi är på väg in har jag hört mig för om de kollar väskorna men det verkade inte som vakterna gjorde det. Men när vi står i kön hör jag vakten säga till My om att få titta i hennes väska. Jag känner hur mina ögon blir runda som pingisbollar och längs ryggen börjar svettdropparna samla sig. Jag tittar på Mys väska och den är ju inte större än ett kuvert, jag sväljer två gånger och tänker att detta kommer gå åt ..... men jag hade fått med mig Toves sjal. Snyggt la jag den i väskan över allt annat jag hade och visade stolt upp min väska. Vi klarade det utan problem. Jackorna hängdes in och vi tog ett varv i lokalen där Perikles spelade, fixade några muggar och gick in på damernas där vi låste in oss på en toalett, sjöng, drack och satte kameran på självutlösaren. Kunde det bli bättre? Ja, det kunde det, för någon kom på att vi kunde lämna fram en lapp till Perikles som stod på scen. Men vad skulle vi skriva? Självklart skulle det skrivas att FBC:s damer vann över Pixbo idag med 7-4. När vi hörde att lappen lästes upp var det bara vi som klappade och skrek. Undrar vad alla andra tänkte? Vem bryr sig, när man var i det lyckoruset som man var.
Kvällen led mot sitt slut och det var bara jag och My som skulle tillbaka till Ängelholm och Lindens. Trodde vi ja.. Plötsligt har vi en kille bredvid oss som undrar om vi ska till stan, han ville gärna åka med. Med vårt glada humör såg vi ingen anledning till att han inte skulle få åka med oss. Det visade sig när vi skulle hoppa av att det var ett lyckodrag, han betalade hela taxin. Tackar för det. Inne på Lindes blev det MAT, pommes, kebab och mos och en Coca Cola till det. Hur hungrig kan man egentligen vara när man har varit ute och svängt sina lurviga? Helt sjukt! Vilket nu fick mig att tänka på en kväll i Växjö när Jonna sprutar ketchup på min päls ha ha (ett litet sidospår). På Lindens träffar vi Frida, Emil Wahlströn, Håkan, Filippa, Kula, Jim "Gunther", Jesper, Granberg, brorsan m fl. Efter en timme eller mer är det tid att gå hem för då kallar sängen och ett glas vatten sidan om sängen. Ddet är skönt att ha det glaset där när man vaknar och slipper gå upp.
Önskar dock att jag varit lite piggare när det är julskyltning och första advent, men kvällen som vi hade var Guld värd.
Efter lördagens match mot Pixbo hade vi sedan länge bestämt att vi skulle ta oss till (hör och häpna) Ekebo. Ja det stämmer Ekebo. Måste säga att det är evigheters sen jag satte min fot där, eller nja kanske inte om man räknar Ekebofestivalen då jag var där och lyssnade på Joddla me´ Siv. I vilket fall så blev vi till sist fyra tjejer som tog oss iväg, det var My, Nelle, Maria och jag. Anna skulle också varit med men fick förhinder (men gumman vi tar igen det på julfesten). Vi samlades hemma hos My, åt och drack lite innan vi plockade fram ett spel som jag hade med mig. Helt hysteriskt heter det. Ett roligt spel där man ska gissa ord och där olika tvång delas ut. Det kan vara enskilda tvång och det kan vara tvång för alla. Jag fick till exempel två enskilda tvång där jag så fort jag skulle säga något var tvungen att börja med att säga: Hej hallå Magnus, det var inte så lätt när man är pratsjuk som jag. Vet inte hur många gånger jag hann säga det. Följt där efter fick jag ett annat tvång tilldelat mig där jag skulle nynna på en Carola låt så fort någon slot tärningen eller flyttade sin spelpjäs. Jag tror de andra tre tjejerna hade en kupp mot mig men då kommer jag ge igen var så säkra =)
Senare dök även Tove, Carro och Marika upp. Ännu senare kom Andreia och en kille förbi som var och hälsade på henne. Vi lyssnade mest på musik och det pratades en hel del. Jag och Tove hällde i oss en en och annan drink. Jag kände ett tag att mina fotsulor var mer runda än platta. Tiden gick fort då vi var tvungna att ta oss till Ekebo vid 23-tiden. Håkan fixade sin egen "privata" taxichaufför till oss, billgt och bra. Jag tycker att vi måste ha med oss lite förfriskning så jag fyller en liter. När vi är på väg in har jag hört mig för om de kollar väskorna men det verkade inte som vakterna gjorde det. Men när vi står i kön hör jag vakten säga till My om att få titta i hennes väska. Jag känner hur mina ögon blir runda som pingisbollar och längs ryggen börjar svettdropparna samla sig. Jag tittar på Mys väska och den är ju inte större än ett kuvert, jag sväljer två gånger och tänker att detta kommer gå åt ..... men jag hade fått med mig Toves sjal. Snyggt la jag den i väskan över allt annat jag hade och visade stolt upp min väska. Vi klarade det utan problem. Jackorna hängdes in och vi tog ett varv i lokalen där Perikles spelade, fixade några muggar och gick in på damernas där vi låste in oss på en toalett, sjöng, drack och satte kameran på självutlösaren. Kunde det bli bättre? Ja, det kunde det, för någon kom på att vi kunde lämna fram en lapp till Perikles som stod på scen. Men vad skulle vi skriva? Självklart skulle det skrivas att FBC:s damer vann över Pixbo idag med 7-4. När vi hörde att lappen lästes upp var det bara vi som klappade och skrek. Undrar vad alla andra tänkte? Vem bryr sig, när man var i det lyckoruset som man var.
Kvällen led mot sitt slut och det var bara jag och My som skulle tillbaka till Ängelholm och Lindens. Trodde vi ja.. Plötsligt har vi en kille bredvid oss som undrar om vi ska till stan, han ville gärna åka med. Med vårt glada humör såg vi ingen anledning till att han inte skulle få åka med oss. Det visade sig när vi skulle hoppa av att det var ett lyckodrag, han betalade hela taxin. Tackar för det. Inne på Lindes blev det MAT, pommes, kebab och mos och en Coca Cola till det. Hur hungrig kan man egentligen vara när man har varit ute och svängt sina lurviga? Helt sjukt! Vilket nu fick mig att tänka på en kväll i Växjö när Jonna sprutar ketchup på min päls ha ha (ett litet sidospår). På Lindens träffar vi Frida, Emil Wahlströn, Håkan, Filippa, Kula, Jim "Gunther", Jesper, Granberg, brorsan m fl. Efter en timme eller mer är det tid att gå hem för då kallar sängen och ett glas vatten sidan om sängen. Ddet är skönt att ha det glaset där när man vaknar och slipper gå upp.
Önskar dock att jag varit lite piggare när det är julskyltning och första advent, men kvällen som vi hade var Guld värd.
Tillbaka till verkligheten
Jag beskriver min helg i Växjö med tre ord: underbar, härlig och helt fantastisk.
Jag hann med allt som jag skulle hinna med och ändå hade jag tid över. Mitt schema för helgen som var kändes rätt så pressat och hektiskt men nu i efterhand njuter jag bara av det som har varit. Jag var inom CG och hälsade på mina gamla arbetskamrater. När jag parkerade bilen och tog raska steg mot ingången kändes det som jag skulle in och jobba. Har tiden stått still? Det har gått mer än ett år sen jag flyttade tillbaka till Skåne och Ängelholm men när jag klev in i butiken var allt som vanligt. Eller nja, inte direkt. Många nya ansikten och en hel del omändringar men annars var allt som det brukar. Jag tog en runda i butiken och kramade om många härliga människor som jag har arbetat med och haft många roliga stunder med. Jag var ju även tvungen att ta varvet om lampavdelningen och beskåda min målning som jag gjorde som ett avstamp innan jag gjorde mitt sista arbetspass och stämplade ut för sista gången. Usch, jag kan inte säga att det är utan vemod som jag gick runt och inspekterade och mindes många roliga stunder i butiken. Dem som såg mig gå runt och filosofera med ett stort smile trodde nog jag var lite koko. Jag bjuder på det. Givetvis var jag ju tvungen att även hälsa på damerna på kontoret. Dem tog emot mig med öppna armar och dem kom genast fram till att jag hade en mer Skånedialekt än innan. Hmm, ja det kanske är möjligt men jag tycker att jag pratar som jag brukar. Chefen Janne kom ut och sa: Jag tyckte väl jag kände igen rösten. Jajamen visst hade han rätt, det var ju jag som var på besök. Han skulle lägga in ett gott ord för mig nu när jag sökt jobb i Halmstad. Det tackar jag för. Jag kan nog säga att han redan har gjort det för när jag idag tittade på min mail hade jag fått av den tilltänka chefen i Halmstad. Han hade pratat med Janne och jag kommer bli kallad till en intervju till våren. Ja man tackar. Livet leker just nu känns det som. Äntligen faller bitarna på plats. Känns som ett 500 bitars puzzel där ramen är lagd och nu återstår bara det lilla jobbiga men roliga.
Ett besök på Hennings bageri blev det vid två tillfällen i helgen. Först fika med Mikaela, sen en go frukost med Hanna. Helgen har inte bestått av nyttigheter men vem bryr sig, inte jag i alla fall. Huvudsaken är att jag lever och mår bra. Två gravida töser med magarna i vädret har jag besökt och det är inte utan att man själv börjar fundera i de banorna. De är så fina med sina putande magar. När jag satt hos Jenny i fredags fick jag känna på magen när han rörde på sig. Så coooooooolt att det är en liten människa där inne som boxar och sparkar på mammas revben. Nu ska jag inte ha någon föreläsning om hur man gör barn men visst är det faschinerande att en liten skvätt från mannen gör att det byggs bo i kvinnan. Bo låter kanske lite dumt men ja ni fattar väl.
IV08IBK mötte Stanstad i lördags och jag trodde på smålänningarna men det tog stopp när det återstod 30 sekunder av matchen. Jag lider med tjejerna, de spelade suveränt bra men det räckte inte hela vägen. Kan inget annat än att säga att jag vet hur det känns. Kom igen, ni vinner nästa. För att muntra upp mina goda vänner så gick vi ut och åt på "Båtsmannen". Tror nog det är den bästa och fräschaste restaurangen i Växjö. Det var jag, Pålle, Bisse och Muffe som gottade till det lite en lördagskväll.
"Tack för en underbar middag och en massa roliga diskussioner
om ett och annat. Underhållningen utanför var ju en klass för sig"
Allt roligt måste ha ett slut, så även denna gång. Men jag vet att det vankas många fler roliga stunder med er och det ser jag fram emot enormt mycket. Kan knappt bärga mig.
Jag hann med allt som jag skulle hinna med och ändå hade jag tid över. Mitt schema för helgen som var kändes rätt så pressat och hektiskt men nu i efterhand njuter jag bara av det som har varit. Jag var inom CG och hälsade på mina gamla arbetskamrater. När jag parkerade bilen och tog raska steg mot ingången kändes det som jag skulle in och jobba. Har tiden stått still? Det har gått mer än ett år sen jag flyttade tillbaka till Skåne och Ängelholm men när jag klev in i butiken var allt som vanligt. Eller nja, inte direkt. Många nya ansikten och en hel del omändringar men annars var allt som det brukar. Jag tog en runda i butiken och kramade om många härliga människor som jag har arbetat med och haft många roliga stunder med. Jag var ju även tvungen att ta varvet om lampavdelningen och beskåda min målning som jag gjorde som ett avstamp innan jag gjorde mitt sista arbetspass och stämplade ut för sista gången. Usch, jag kan inte säga att det är utan vemod som jag gick runt och inspekterade och mindes många roliga stunder i butiken. Dem som såg mig gå runt och filosofera med ett stort smile trodde nog jag var lite koko. Jag bjuder på det. Givetvis var jag ju tvungen att även hälsa på damerna på kontoret. Dem tog emot mig med öppna armar och dem kom genast fram till att jag hade en mer Skånedialekt än innan. Hmm, ja det kanske är möjligt men jag tycker att jag pratar som jag brukar. Chefen Janne kom ut och sa: Jag tyckte väl jag kände igen rösten. Jajamen visst hade han rätt, det var ju jag som var på besök. Han skulle lägga in ett gott ord för mig nu när jag sökt jobb i Halmstad. Det tackar jag för. Jag kan nog säga att han redan har gjort det för när jag idag tittade på min mail hade jag fått av den tilltänka chefen i Halmstad. Han hade pratat med Janne och jag kommer bli kallad till en intervju till våren. Ja man tackar. Livet leker just nu känns det som. Äntligen faller bitarna på plats. Känns som ett 500 bitars puzzel där ramen är lagd och nu återstår bara det lilla jobbiga men roliga.
Ett besök på Hennings bageri blev det vid två tillfällen i helgen. Först fika med Mikaela, sen en go frukost med Hanna. Helgen har inte bestått av nyttigheter men vem bryr sig, inte jag i alla fall. Huvudsaken är att jag lever och mår bra. Två gravida töser med magarna i vädret har jag besökt och det är inte utan att man själv börjar fundera i de banorna. De är så fina med sina putande magar. När jag satt hos Jenny i fredags fick jag känna på magen när han rörde på sig. Så coooooooolt att det är en liten människa där inne som boxar och sparkar på mammas revben. Nu ska jag inte ha någon föreläsning om hur man gör barn men visst är det faschinerande att en liten skvätt från mannen gör att det byggs bo i kvinnan. Bo låter kanske lite dumt men ja ni fattar väl.
IV08IBK mötte Stanstad i lördags och jag trodde på smålänningarna men det tog stopp när det återstod 30 sekunder av matchen. Jag lider med tjejerna, de spelade suveränt bra men det räckte inte hela vägen. Kan inget annat än att säga att jag vet hur det känns. Kom igen, ni vinner nästa. För att muntra upp mina goda vänner så gick vi ut och åt på "Båtsmannen". Tror nog det är den bästa och fräschaste restaurangen i Växjö. Det var jag, Pålle, Bisse och Muffe som gottade till det lite en lördagskväll.
"Tack för en underbar middag och en massa roliga diskussioner
om ett och annat. Underhållningen utanför var ju en klass för sig"
Allt roligt måste ha ett slut, så även denna gång. Men jag vet att det vankas många fler roliga stunder med er och det ser jag fram emot enormt mycket. Kan knappt bärga mig.
Fredagsfräckis...Sex förgyller tillvaron men inte alltid
För att förgylla tillvaron en sen höstkväll som denna i november ska jag ta och dela med mig av tips som jag fick idag.
Fyra sextips för att piffa till det i höstmörkret...
Indianen:
Ta tjejen bakifrån. Byt hål utan förvarning och
tryck in den så hon skriker. Ta snabbt handen
till och från framför hennes mun.
Piraten:
Ta tjejen bakifrån. Precis när du ska komma
drar du dig ur och spottar henne på ryggen.
När hon tror att det gick för dig och hon vänder
på sig så skjuter du satsen i ögat. När hon
springer iväg med ena handen för ögat så
knäar du henne på låret så hon hoppar på ett
ben som en pirat.
Spöket:
Ta tjejen bakifrån. Ha en gömd kompis i garderoben
och byt snabbt utan att hon märker något. Spring sen
ut och runt huset till fönstret och vinka till henne.
Rodeo:
Ta tjejen bakifrån. Ta ett ordentligt tag samtidigt som
du lutar dig fram och viskar "Det här gillar din mamma också".
Sen är det bara att se hur länge du kan hålla dig kvar....
Detta var kanske inget roligt för oss tjejer, men va fan, det är ju humor.
Fyra sextips för att piffa till det i höstmörkret...
Indianen:
Ta tjejen bakifrån. Byt hål utan förvarning och
tryck in den så hon skriker. Ta snabbt handen
till och från framför hennes mun.
Piraten:
Ta tjejen bakifrån. Precis när du ska komma
drar du dig ur och spottar henne på ryggen.
När hon tror att det gick för dig och hon vänder
på sig så skjuter du satsen i ögat. När hon
springer iväg med ena handen för ögat så
knäar du henne på låret så hon hoppar på ett
ben som en pirat.
Spöket:
Ta tjejen bakifrån. Ha en gömd kompis i garderoben
och byt snabbt utan att hon märker något. Spring sen
ut och runt huset till fönstret och vinka till henne.
Rodeo:
Ta tjejen bakifrån. Ta ett ordentligt tag samtidigt som
du lutar dig fram och viskar "Det här gillar din mamma också".
Sen är det bara att se hur länge du kan hålla dig kvar....
Detta var kanske inget roligt för oss tjejer, men va fan, det är ju humor.
Full fart mot helgen
Efter helgen som gått har jag återigen dragit på mig en förkylning och jag vet inte var den kommer ifrån. Jag har varit duktig med att ta ordentligt med kläder på mig just för att jag ska hålla mig fri från förkylning och feber. Jag hörde av mig till "Chelle" i tid innan träningen och meddelade att jag inte kunde köra fullt ut men som senare blev att jag inte tränade alls. Och det var nog ett klokt beslut. Svaret som jag fick av "Chelle" löd så här: Sluta spring i bar överkropp på helgerna när ni festar....jag svarade honom med att om det ändå varit så väl, då hade jag ju i alla fall vetat varför jag blivit förkyld. Inte mycket att göra nu mer än att försöka kurrera sig med hälsokurer av alla de slag. Fast en dag som denna känns det som det kvittar om man är sjuk. Vädret är ändå tråkigt och då kan man lika gärna ligga på soffan med filt, tända ljus och fördjupa sig i en bra bok. Men jag känner för att göra något annat, baka kanske? Men det är väl inget smart drag när man är full av baciller. Väntar nog någon dag till är ju trots allt ledig hela veckan och det gynnar kan jag säga.
Under de sista veckorna har jag kommit underfund med en hel del. Jag vet nu vad jag vill göra i framtiden och ingenting kan stoppa mig. Som en vän sa till mig:
Linda, det du har gjort kan du inte göra något åt. Det är de som du inte gjorde som du kommer att ångra i framtiden.
Det stämmer bra in på mig, för det är verkligen så jag känner. Jag kan inte stå kvar på perrongen och se på när tåget går, jag måste hoppa på och se vad mer jag kan få ut av vad livet har att erbjuda.
Längtar så himla mycket till den helgen i december då jag ska till Göteborg tillsammans med Lisa och hälsa på Ztina. Allt kommer kännas som under Växjötiden och det kommer förmodligen pratas en hel del gamla minnen men även nya och kommande. Om jag känner oss rätt kommer det bli en helg full med skratt och tårar som jag får chans att tillbringa med fantastiska vänner. Med er kan jag verkligen prata om allt, skratta och gråta och det är en skön och befriande känsla. Ingen som dömer en utan vi tycker om varandra för den vi är. Ingen är mer än någon annan. Tänk om jag inte flyttat till Växjö, då hade jag aldrig fått träffa er alla och inte fått veta att NI fanns till. Vill inte ens tänka i de banorna Vi har haft med -och motgångar, diskussioner och dispyter men......NI är verkligen personen som förgyller mitt liv och som jag inte vill vara utan. Vi finns alltid till för varandra.
Halloween
I helgen skulle jag jobbat fredag till söndag men jag tog semester mellan lördagen och söndagen för att få chans att umgås och träffa min vänner utanför innebandyplanen. Vi samlades några klockan 17 och lagade lite mat. Ett trevligt initiativ av den som kom med förslaget. Vi skulle dragit igång karaoken men jag gav upp när jag märkte att jag började bli lite irriterad över att jag inte fick rätt på sladdarna. Nästa gång ska jag ha kollat upp detta tidigare. Tyckte kvällen var bra, Jessa kom med halloweentårta och jag hade lite kladdkaka som jag plockade fram. Från min drinklista sen min Dollyfest gjorde jag denna kväll X antal drinkar som jag delade ut till tjejerna. Det blev en livad fest men lite spill, trasiga glas men alldeles för lite uppdrucken sprit. Tror bara att det gick max en liter utöver det som vi hällde i melonen. Det var smaskens =) kvällen avslutades på Lindéns men innan dess svängde vi våra lurviga på Bahnhof. Sist ut från lägenheten med raska steg till Bahnhof var jag, Maria och Jullan. Vi hade ingen koll på att alla andra hade stuckit. Håkan följde Jullan till Jessa men hon sprang halvvägs så Håkan fick springa efter henne. När han kommer tillbaka säger han att det var ju långt till Jessa. Hmm, definiera långt tänker jag . Kan man gå till en person på mindre än 4 minuter är det väl inte långt. Långt är det när vi sitter i bussen längs vägarna mil efter mil för att ta oss upp i Sverige för att spela match. Det är avstånd de..
Vilken lyckad kväll det blev
Nu är det över och allt känns tomt men vilken härligt galen kväll och vilka minnen jag har. All tid och möda som jag lagt ner för att festen skulle bli så bra som möjligt gav ett positivt resultat. Alla verkar vara jättenöjda och glada. Och då är jag glad :)
Lördagsmorgonen började tidigt. Allt skulle fixas samma dag till den stora festen. Hjälp hade jag från pappa, Håkan, Pierre, Louise, farmor, Leif och Karin. Utan deras hjälp hade jag aldrig hunnit klart i tid. När gästerna väl kom stod jag beredd med VIP-listan vid röda mattan som jag hade lagt ut. Alla var så fina och det blev en hel del hjärtliga skratt när vi såg varandra. Maten var beställd från lunch och partyservice och det serverades krämig pastasallad, potatisgratäng, rostbiff, marinerad kycklingfile, bullar och sallad. Toastmaster för kvällen var självaste Peps Persson (brorsan) han hade inte ett lätt uppdrag att försöka få tyst på nittio personer som hela tiden pratar. Lite respektlöst kan jag tycka att prata samtidigt som toastmastern försöker fånga uppmärksamhet. Många fina tal hölls under middagen och först ut var Anna Johansson från Strövelstorp, sen kom Camilla Kunstelj, Eva Olofsson och mamma. Camilla m fl. hade fixat med en bok som innehöll en massa bilder på mig från min svunna tid. Bilder som jag knappt kommer ihåg. Inga vackra bilder men en skönhet har man kanske aldrig varit ändå ;) Eva hade skrivit en sång som alla sjöng och mamma höll ett tal om mig från det att jag var liten upp till nu i vuxen ålder. Mamma berättade om mitt "klassiska skolfoto" (alla som sett vet vilket jag menar) och om när mamma och jag åkte våra små handlerundor till Åstorp. Då hade jag min plats i baksätet i bilen. Mitt i skulle jag stå och mina armar var utsträckta över ryggstödet. Jag sa visst alltid: - Mamma, nu sör vi!! Älskar dig lilla mamma. Även mitt lilla FBC damlag hade skrivit en liten visa och om jag inte fattade fel så är det den som ska spelas in och göras till musikvideo. Nice girls, vilken kör jag kommer att ha som stöttar mig.
Kvällen fortsatte med uppträde som jag hade fixat med. Fem låtar skulle framföras och med fem personer i varje lag. Låtarna var:
Mitt i ett äventyr
Växeln hallå
Det gör ont
Vem e det du vill ha
Åh när ni tar saken i egna händer
Vinnare blev Lena PH med "Det gör ont". När juryn sammanställde för att redogöra för vem vinnaren skulle bli stod Dolly Parton för underhållningen. Hon rev av "9 to 5" två gånger om. Vilket ös. Många hade lagt ner tid och själ på sin utstyrsel och det var kul att se. Vinnare skulle koras för bäst utklädd, en man och en kvinna men det blev aldrig av. Tycker nog att männens pris skulle gå till mammas sambo Åke "Babsan" han/hon var så fin.
Kvällen fortsatte med dans och musik. Mycket schlager revs av och det gillar ju jag. Spy Bar hade för första gången GRATIS i baren hela kvällen men trots det så dracks det dåligt. Jag trodde inte drickan skulle räcka men så var inte fallet. Det var hur mycket som helst kvar i spritväg men det tar vi till Halloween. En del verkade trots allt ha mått lite dåligt men jag nämner inga namn. SE & HÖR kommer antagligen ha med skandalerna från festen i deras nästa nummer. Det fanns ju en del paparazzi på plats.
En oförglömlig kväll har Ni alla gett mig och jag hoppas att ni också kommer minnas denna kväll då kändiseliten vällde in till lilla Ängelholm. Vi var ju ca 90 personer, lite bortfall på slutet, en del som jag har förståelse för men långt ifrån alla. Dem som det gäller vet nog vilka de är.
Alla presenter öppnade jag när vi städade på söndagen och jag blev så glad för allt. Jag fick:
Pengar
Halsband
Musikvideoinspelning
CD-inspelning
Luftballongfärd
Tavla
Presentkort på Hälsans Hus
Presentkort på UNIK
Presentkort på Wallmans Salonger
Gästboken med bilder på mig
Fina och rejäla salt och pepparkar (såg ut som flaskor)
Hoppas inte jag glömt något nu
Kan inte tacka er som var med och förgyllde kvällen tillräckligt men shit alltså "you made my day" mycket tårar och mycket skratt, en kväll som denna kan nog göra vem som helst matt. NI är alla underbara på ert lilla sätt och därför gillar jag er.
Tack!!!
Lördagsmorgonen började tidigt. Allt skulle fixas samma dag till den stora festen. Hjälp hade jag från pappa, Håkan, Pierre, Louise, farmor, Leif och Karin. Utan deras hjälp hade jag aldrig hunnit klart i tid. När gästerna väl kom stod jag beredd med VIP-listan vid röda mattan som jag hade lagt ut. Alla var så fina och det blev en hel del hjärtliga skratt när vi såg varandra. Maten var beställd från lunch och partyservice och det serverades krämig pastasallad, potatisgratäng, rostbiff, marinerad kycklingfile, bullar och sallad. Toastmaster för kvällen var självaste Peps Persson (brorsan) han hade inte ett lätt uppdrag att försöka få tyst på nittio personer som hela tiden pratar. Lite respektlöst kan jag tycka att prata samtidigt som toastmastern försöker fånga uppmärksamhet. Många fina tal hölls under middagen och först ut var Anna Johansson från Strövelstorp, sen kom Camilla Kunstelj, Eva Olofsson och mamma. Camilla m fl. hade fixat med en bok som innehöll en massa bilder på mig från min svunna tid. Bilder som jag knappt kommer ihåg. Inga vackra bilder men en skönhet har man kanske aldrig varit ändå ;) Eva hade skrivit en sång som alla sjöng och mamma höll ett tal om mig från det att jag var liten upp till nu i vuxen ålder. Mamma berättade om mitt "klassiska skolfoto" (alla som sett vet vilket jag menar) och om när mamma och jag åkte våra små handlerundor till Åstorp. Då hade jag min plats i baksätet i bilen. Mitt i skulle jag stå och mina armar var utsträckta över ryggstödet. Jag sa visst alltid: - Mamma, nu sör vi!! Älskar dig lilla mamma. Även mitt lilla FBC damlag hade skrivit en liten visa och om jag inte fattade fel så är det den som ska spelas in och göras till musikvideo. Nice girls, vilken kör jag kommer att ha som stöttar mig.
Kvällen fortsatte med uppträde som jag hade fixat med. Fem låtar skulle framföras och med fem personer i varje lag. Låtarna var:
Mitt i ett äventyr
Växeln hallå
Det gör ont
Vem e det du vill ha
Åh när ni tar saken i egna händer
Vinnare blev Lena PH med "Det gör ont". När juryn sammanställde för att redogöra för vem vinnaren skulle bli stod Dolly Parton för underhållningen. Hon rev av "9 to 5" två gånger om. Vilket ös. Många hade lagt ner tid och själ på sin utstyrsel och det var kul att se. Vinnare skulle koras för bäst utklädd, en man och en kvinna men det blev aldrig av. Tycker nog att männens pris skulle gå till mammas sambo Åke "Babsan" han/hon var så fin.
Kvällen fortsatte med dans och musik. Mycket schlager revs av och det gillar ju jag. Spy Bar hade för första gången GRATIS i baren hela kvällen men trots det så dracks det dåligt. Jag trodde inte drickan skulle räcka men så var inte fallet. Det var hur mycket som helst kvar i spritväg men det tar vi till Halloween. En del verkade trots allt ha mått lite dåligt men jag nämner inga namn. SE & HÖR kommer antagligen ha med skandalerna från festen i deras nästa nummer. Det fanns ju en del paparazzi på plats.
En oförglömlig kväll har Ni alla gett mig och jag hoppas att ni också kommer minnas denna kväll då kändiseliten vällde in till lilla Ängelholm. Vi var ju ca 90 personer, lite bortfall på slutet, en del som jag har förståelse för men långt ifrån alla. Dem som det gäller vet nog vilka de är.
Alla presenter öppnade jag när vi städade på söndagen och jag blev så glad för allt. Jag fick:
Pengar
Halsband
Musikvideoinspelning
CD-inspelning
Luftballongfärd
Tavla
Presentkort på Hälsans Hus
Presentkort på UNIK
Presentkort på Wallmans Salonger
Gästboken med bilder på mig
Fina och rejäla salt och pepparkar (såg ut som flaskor)
Hoppas inte jag glömt något nu
Kan inte tacka er som var med och förgyllde kvällen tillräckligt men shit alltså "you made my day" mycket tårar och mycket skratt, en kväll som denna kan nog göra vem som helst matt. NI är alla underbara på ert lilla sätt och därför gillar jag er.
Tack!!!
Kändisfesten...1 dag kvar
Förberedelserna är i full gång men min planering sprack i onsdags när jag ringde och skulle fråga om jag kunde få nyckeln som idag (fredag), då säger kvinnan att det är uthyrt ikväll. Gissa om jag blev stressad.... det betyder att allt måste fixas samma dag. Nyckeln ska jag vara och hämta kl 10 sen är det bara fullt ös som gäller, effektivt arbete i ett par timmar innan jag måste hem och fixa till mig som den kändis som jag ska vara :) får väl försöka vara på plats igen kl 16 för de sista förberedelserna med välkomstdrink, tända ljus och rulla ut röda mattan förstås. Är oerhört glad för den hjälp jag kommer få av mina nära pappa, Pierre, Louise, Håkan, Leif och Karin mfl. Kan bara hoppas på hyfsat fint väder. Många sena återbud har skapat röra i min bordsplacering som jag nu har gjort om ca 20 gånger, inte så kul men vad ska man göra. En del återbud har jag överseende med men lite framförhållning från gästerna hade varit underbart. Trots allt lämnades inbjudan ut innan sommaren och då kan man planera för ett datum i oktober tycker jag. Vill man inte komma då tackar man givetvis inte ja. Sista datum för om man skulle komma eller inte existerar nog inte för många heller. Sätter man ett datum för OSA då är det det som gäller och inte två veckor senare. Eller ännu värre två veckor innan festen ska äga rum. Hur kan man bara vara så nonchalant? Nu ligger fokus inte på dem utan på alla andra som kommer att närvara då jag firar mina 30 år som Linda Olofsson och en kväll som ? ja, de lär ni se imorgon.
Känner att det kommer bli en sjukt rolig kväll med mycket underhållning och skratt. På ett sätt är det skoj att känna att nu är det äntligen dags efter månaders planering. På ett annat sätt känns det sorgligt när man vaknar på söndagsmorgonen och tänker att nu är det över. Men förhoppningsvis så kommer kvällen föra med sig många underbara, härliga minnen som man kommer ha med sig resten av livet.
Känner att det kommer bli en sjukt rolig kväll med mycket underhållning och skratt. På ett sätt är det skoj att känna att nu är det äntligen dags efter månaders planering. På ett annat sätt känns det sorgligt när man vaknar på söndagsmorgonen och tänker att nu är det över. Men förhoppningsvis så kommer kvällen föra med sig många underbara, härliga minnen som man kommer ha med sig resten av livet.
Förberedelserna är igång
Nu är det nedräkning till lördag. Jag har förberett denna storlagna fest sen innan sommaren och känner nu att det börjar bli tajt med tiden men det är väl så det brukar va. Jag har en förmåga att samla och skriva ner allt jag kommer på efterhand på lappar, kan nu säga att jag är uppe i X antal lappar och på flera av dem har jag skrivit samma saker. Tror att jag börjar bli lite nervös men jag vill ju att allt ska klaffa och stämma nu när det ÄNTLIGEN är dags. Det är ju även så att det har pratats och spekulerats mycket om denna fest och jag känner att det är väldigt höga förväntningar och då måste jag ju givetvis leva upp till det med. Självklart tycker jag det är kul att många är så exalterade och förväntansfulla men då vill jag ju även ge allt jag kan för att det ska bli så bra som det bara kan.
Mycket händer i veckan, tur jag har ledig vecka från jobbet så jag kan fokusera och koncentrera mig in i det sista. Läget har jag ändå under kontroll även om det är ett par saker till som jag måste fixa men jag tycker ju det är såååååååå sjukt kul att hålla på med sådana här spexkalas. Tisdag idag.....snart lördag
Mycket händer i veckan, tur jag har ledig vecka från jobbet så jag kan fokusera och koncentrera mig in i det sista. Läget har jag ändå under kontroll även om det är ett par saker till som jag måste fixa men jag tycker ju det är såååååååå sjukt kul att hålla på med sådana här spexkalas. Tisdag idag.....snart lördag
En vecka kvar till den stora kändisfesten
Oj vad tiden rullar på. Nu är det två veckor sen som jag fyllde 30 och skulle haft min "lilla" fest. Nu är jag ändå glad att den blev framflyttad för jag har fortfarande något att se fram emot. Allt är mer eller mindre klart, ska fixa med det sista i veckan. Det som är spickat är:
VIP-listan
Fotograferingslistan
Röda mattan
Kändiscollage
Snapshäftet
Bordsplaceringen
Drinklistan
Maten
Drickan
Det tillkommer lite mer i matväg som jag ska inhandla till helgen.
Jag lovade att presentera VIP-listan och här kommer den:
Jag ??? Elin Lanto
Drotting Silvia Janet Jackson
Diana Ross Björn Gustavsson
Elvis Priestly Brolle Jr
Regina Lund Tina Turner
Alice Cooper Alexander Bard
Nanne Grönwall Madonna
John Lennon Linda Bengzing
Paris Hilton Eddie Murphy
Thomas Di Leva Jonas Gardell
Victoria Beckham Jill Johnsson
Shirley Clamp Markoolio
Edwin Erikson Emma Bunton
Grannen i Beck I. Hirdwall Mel C
Whitney Houston Stig H Olsson
Magnus Uggla Gunvald Larsson
Michael Jackson Gun
Donna Summer E-Type
Mark Levengood Zlatan
Ronny Annefrid Lyngstad
Pernilla Wahlgren Gert Fylking
Roger Pontare Robert Gustavsson
Gunther Lotta Engberg
Emma Andersson Tom Jones
Linda Rosing Bridget Jones
Tony Erving Lili Päivärinta
Amy Diamond Babsan
Nicole Kidman Cher
Ozzy Osbourne Susie Päivärinta
Jerry Williams Sandy "Grease"
Susanne Reuter Clint Eastwood
Papi Raul Pink
Peps Persson Björn Borg
Carola Steven Seagal
Lena Ph Sarah J Parker/ Carrie Bradshaw
Agnetha Fältskog Ola Salo
Charlotte Pirelli Kishti Tomita
Victoria Silverstedt Geri Halliwell
Mel B Angelina Jolie
Jennifer Lopez Catwoman
Mattina Kylie Minouge
Linda Lampenius Kim Catrall/Samantha Jones
Pheboe Amanda Jenssen
Sanna Nielsen Cameron Diaz
Britney Spears Tommy Nilsson
Kikki Danielsson Lasse Berghagen
Vilket ös det kommer att bli.
VIP-listan
Fotograferingslistan
Röda mattan
Kändiscollage
Snapshäftet
Bordsplaceringen
Drinklistan
Maten
Drickan
Det tillkommer lite mer i matväg som jag ska inhandla till helgen.
Jag lovade att presentera VIP-listan och här kommer den:
Jag ??? Elin Lanto
Ragge Cindy Crawford
Beyonce Dr Alban
John Travolta Samantha FoxBeyonce Dr Alban
Drotting Silvia Janet Jackson
Diana Ross Björn Gustavsson
Elvis Priestly Brolle Jr
Regina Lund Tina Turner
Alice Cooper Alexander Bard
Nanne Grönwall Madonna
John Lennon Linda Bengzing
Paris Hilton Eddie Murphy
Thomas Di Leva Jonas Gardell
Victoria Beckham Jill Johnsson
Shirley Clamp Markoolio
Edwin Erikson Emma Bunton
Grannen i Beck I. Hirdwall Mel C
Whitney Houston Stig H Olsson
Magnus Uggla Gunvald Larsson
Michael Jackson Gun
Donna Summer E-Type
Mark Levengood Zlatan
Ronny Annefrid Lyngstad
Pernilla Wahlgren Gert Fylking
Roger Pontare Robert Gustavsson
Gunther Lotta Engberg
Emma Andersson Tom Jones
Linda Rosing Bridget Jones
Tony Erving Lili Päivärinta
Amy Diamond Babsan
Nicole Kidman Cher
Ozzy Osbourne Susie Päivärinta
Jerry Williams Sandy "Grease"
Susanne Reuter Clint Eastwood
Papi Raul Pink
Peps Persson Björn Borg
Carola Steven Seagal
Lena Ph Sarah J Parker/ Carrie Bradshaw
Agnetha Fältskog Ola Salo
Charlotte Pirelli Kishti Tomita
Victoria Silverstedt Geri Halliwell
Mel B Angelina Jolie
Jennifer Lopez Catwoman
Mattina Kylie Minouge
Linda Lampenius Kim Catrall/Samantha Jones
Pheboe Amanda Jenssen
Sanna Nielsen Cameron Diaz
Britney Spears Tommy Nilsson
Kikki Danielsson Lasse Berghagen
Vilket ös det kommer att bli.
Matchtrosor!? Finns dem eller det är så att man har sina egna favoriter!?
Som rubriken lyder har jag länge tänkt och funderat kring om det finns speciella matchtrosor. Det kan inte bara vara jag lider av att trosorna inte sitter där de ska när man tränar och spelar match. Om så är fallet ska jag genast sluta skriva och fundera på en operation istället. Då måste det vara min kroppsform som det är fel på. Trosor är ju ett plagg som jag personligen inte skulle spela utan men jag vill heller inte hålla på och dra och slita i dem under tiden som jag tränar och spelar match. Det ultimata hade varit om "någon" kunde komma på en modell som sitter på plats under tiden som man är aktiv. Det ser inte trevligt ut när någon håller på att dra och det känns som ALLA ser när man man pelar och drar ut de förbannade och obekvämma trosorna som hela tiden kasar in mellan skinkorna. När man väl har fått grepp och satt trosorna på plats är det ju inte så att stannar ute, nä då för vid nästa byte eller snabba rörelse så har de glidit in igen där de inte ska sitta. Egentligen kan man ju sätta dem där redan från början men det är ju inte skööööönt!!!! Ofta är det även så att det bara är på ena skinkhalvan som trosan kasar in, den andra sitter där den ska. Varför är de så?? Om någon har ett bra tips tar jag tacksamt emot de med öppna armar. Kanske man ska ta och sy sig ett par som är i perfekt passform till ens kropp =). Detta är en nöt som jag ska knäcka, om inte just nu så kanske i framtiden.
